Kanslisvenska

Vad är kanslisvenska egentligen? Kanslisvenska är en sociolekt som började användas i början av 1900-talet på det kungliga slottets kansli i Stockholm. Kanslisvenskan är ett välutvecklat språk som ofta används på sådana ställen i Sverige där folk som har makt bor. Östermalm i Stockholm är ett känt exempel som ofta tas upp i sådana sammanhang där man pratar kanslisvenska men det var framförallt i mitten av 1900-talet som det var mer överklass att bo på Östermalm.
Idag så kan man se i det Svenska språket att kanslisvenskan används mindre och mindre men det håller på att bli en övergång till mera slangspråk i både skrivspråket och i talspråket. Då kan man ju tänka sig hur det svenska skriv- och talspråket kommer se ut i framtiden?
Det kommer bli mer och mer lik engelskan med förkortningar och ihopdragna ord men kommer kanslisvenskan försvinna helt?!
Jag tror att vi svenska ungdomar kommer bli sämre och sämre på att stava och kunskapen om att kunna skriva en bra text för att internet finns nära till hands hela tiden och en mängd av stavningsprogram. Vilka är det i dagens samhälle som använder formellt språk?
Man kan säga det är dom som är född i mitten av 1900-talet och fram mot runt 70-talet som har det formella språket i sitt talspråk. Både 80-  och 90-talister har växt upp med ett slags slangspråk så det är ju dom som kommer att föra vidare till nästa generationer men troligtvis så kommer slangspråket ta över.

Frida och Jossan, YOLO

http://www.youtube.com/watch?v=NQwx-A3gcW4&feature=youtu.be

Hope you like the podcast. Thanks for listening

Vlog om skånskan

Tjena bloggen! Här är våran lilla videoblogg där vi presenterar skånskans ursprung, deras olikheter jämfört med rikssvenskan samt inom skåne och till sist några egna försök till skånska (hehe)

Medverkande i filmen är Calle Hansson, Robin Wetterström och Jonas Dyrsmeds!

http://www.youtube.com/watch?v=tpkD5h9KVUg&feature=youtu.be

Karin & Lisa

Jag och Lisa valde att skriva om hur ord och uttal låter i olika dialekter. Så här blev vårt resultat:

Vad är rätt och riktigt? 

Alla pratar likadant men uttalar orden på olika sätt. Sen finns det ord som bara fungerar i de orter där du själv bor. Vissa ord byts ut för att de ska passa in i de dialekter som de pratas i. 

Norrländska

Detta är en grupp dialekter i norra Sverige som låter väldigt lika. Men generellt låter det lite ”bondigt” och används ofta i reklamer för mat, t.ex. vetemjöl och potatis. 

Det kan även låta drömmande ibland då de lägger in mycket mm och åå.

De gör om många vokaler. T.ex. upp låter opp och kronor låter kroner. Ibland tar de bort ändvokalen.

”De kånstatera ja själ då ja läst nårska å svenska å.”

Några ord på norrländska:

anvar - varannan

rat - skräp

remidjen - bestick

Gotländska

Gotländska var inte en så konstig dialekt som jag förväntade mig att den skulle vara. De uttalar inte ä, då blir istället ”vägen” till ”vegen”. Frågan blir då om det är rätt eller fel? Kan du säga så eller kan du inte? Precis som med ä så blir också ö utbytt. Istället för att säga ”fördelen” säger de ”fårdelen”. 

Vi som pratar andra dialekter kanske ser lite konstigt på det, men egentligen är det inget fel med att säga så. Det kan bara ta lite längre tid för människor med andra dialekter att förstå. Istället för att säga ”och” säger de ”å”. Det är ett enkelt sätt att få orden att passa in i dialekten. Egentligen är de samma ord. De bara uttalas olika.

Stockholmska

Detta är den dialekten som är mest lik rikssvenskan. Alla förstår dialekten eftersom att den inte märker ut sig på något speciellt sätt. Dock så är den ganska lik dalmålet med vissa ord som t.ex. ju, å så och seru. De uttalar även vokalen e väldigt väl. 

”Utav dåm här sjuttån stycken. Å då ere barn med språkpråblem åckså. Satt de e ju inte bara barn såm ha ekstra rörliga behov.” 

Det finns många slangord. T.ex:

Tuben - tunnelbana

Krubb - mat

Blaja - vara oseriös

Slangordet ”plugg” kan ha två olika betydelser; skola eller kokt potatis.

Skånska

Skånskan är vi nog alla medvetna om att de flesta tycker låter konstigt och så vidare. Men skillnaderna är inte så stora egentligen. De pratar fortfarande svenska men som exempel har de ett annorlunda uttal på bokstaven r. De har även svårt att uttala vissa ord som de ”borde” låta. Bokstaven o i orden brukar uttalas som ett å i skånskan. Andra bokstäver har de svårt att uttala som till exempel c. 

Den skånska dialekten gör även så att engelskan kan låta konstigt på grund av att dialekten gör de svårt för dem att uttala orden rätt och riktigt. Skånskan byter ofta ut bokstäver mot andra och de har svårare att uttala vissa ord på grund av sin dialekt.

Småländska

Småländskan tyckte inte jag lät konstig första gången jag lyssnade på den men efter att ha läst lite mer insåg jag att de har svårt att uttala vissa ord. Istället för att säga ”egentligen” så säger de ”ejenklien”. Så g - ljudet är något som är svårt att säga. Istället för att säga ”är” säger de bara ä. Vilket kanske inte är så svår tolkat egentligen. Då är vi åter tillbaka med att orden blir anpassade för att passa in i dialekterna som till exempel ”varit” säger de ”vatt”. Det var de första ord jag reagerade  på och tyckte var konstigt men samtidigt om du tänker efter så är det inte så svårt att förstå. 

Dalmål

Dalmasar och dalkullor ”slår” fram orden med tungan. Det låter oftast väldigt glatt och som att man sjunger lite. De brukar ofta ta bort en bokstav på slutet. O görs om till å och e till ä. Chef uttalas som chäf och mycket jjj läggs till. Dalmål låter ganska olika beroende på var i Dalarna man lever. 

Dialekten i norra Dalarna, Särna och Idre, påminner ganska mycket om norska.

Älvdalsmål är väldigt speciellt, nästan som ett eget språk. Det är väldigt svårt för människor från andra städer att förstå vad de säger. De pratar också ganska långsamt.

”Ja naug war e se muggut mo truä og..., O se kam i daiti ie... juärd-...djetingg-... bu iesn og, o wart stundjin åv djetinggum.” 

Översättning: Ja, nog var det myggigt må du tro. Och sedan kom jag i ett jordgetingbo en gång, och blev stucken av getingar.

I Leksand pratar de också dalmål, men ändå så att andra människor förstår dem.

”På dan före missåmmar då ere i Tibble sån här majsstångsresning å sånt där så att. De e väl dän kvällen ja firar, har allti fira mäst missåmmar.” Jag tror att de flesta svenskar skulle förstå en leksing.

Evelina och Majas Podcast

¡Hola!
Vi har nu gjort vår podcast som handlar om olika dialekter och attityder mot dessa.  Länken finns här nere:
VÅR FINA PODCAST

ps: Mobba inte när jag sa cool istället för coolt... // maja

Sofie och Idas podcast

Vi har gjort en podcast om chattspråk! Vi kommer att tala om dagens chattspråk och vad det är som har gjort att vi skriver som vi gör. Här är länken till vårt arbete:
http://youtu.be/V5HNx6E2jaw


//Sofie och Ida

Välkommen

Välkommen till SAEK12:s klassblogg som handlar om sociolekter och dialekter, språkliga skillnader alltså. Tack för titten! Lämna gärna en kommentar innan du går :)